lördag 31 augusti 2013

I Love You (John)

Det är förvisso inte Söndag än, men väl Lördag och en bra början och ett steg närmare "the paradise". Svt vet precis vilka serier som tilltalar mig och säkert en miljon andra hushåll. I sjätte avsnittet hände det. Denise har berättat för sin arbetsgivare (John) att hon älskar honom. Och som synes, ser rätt så ömsesidigt ut, eller hur.

Nu är det ju så att nyfikenheten ibland tar överhand och jag har redan sett dem två återstående avsnitten på Webben. Som Denise sa till Mr Moray, "i can't help myself". Och så är det för mig, men jag låtsas som att jag ingenting har gjort. Jag kommer därför i morgon bänka mig framför the paradise som om inget hänt.  


söndag 18 augusti 2013

Som den fluffigaste sockerkakan!

Det är så jag känner efter helgens snuskfrosserier ( i en mängd olika kaloribomber, usch!). Jag är snäll mot min kropp, jag motionerar den varje dag (med undantag av Lördagar och Söndagar) jag äter hyfsat sunt. Men nu efter helgen vaggar jag alltså fram som en gräddig, fluffig, rosa pärldekorerad cupcake. 

Mina avsmalnade kinder med framträdande kindben har bytts ut till hamsterkinder. Så, till mig själv: hoppas det var kul så länge det varade! Miss muffin!

För att återställa kroppen jag bor i så har jag under eftermiddagen fixat mig en enkel grundsallad och tillsatt ägg. 

fredag 16 augusti 2013

Girl Gone Wild

Äntligen äntligen är den här nu, min nya mobil som jag fick ut på försäkringen. Vad jag har lärt mig denna sommar är två livsviktiga saker att aldrig förglömma. Det ena är att NEVER EVER svara i mobilen mot örat när man är ute och joggar eller kör en PW. Varför varför varför inte då? Av den simpla anledningen att fukt från kroppen (d.v.s SVETT) tar sig in i elektroniken och poff så slocknar telefonen för gott och tar alla dina tagna bilder med sig i graven och du får aldrig mer återse den delen av ditt liv. Rätt trist faktiskt när det handlar om fina sommarbilder p¨å barnen.

Nummer två, om man inte vill se ut som en pandabjörn eller Alice Cooper runt ögonen så bör man använda vattenfast mascara ÄVEN soliga och varma dagar pga "fukt". Så ere, jag har svettats som aldrig förr i sommar, såpass att min stackars mobil dog. Men nu är som sagt ordningen återställd, ny uppdaterad telefon men med samma ringsignal- girl gone wild. Om jag hade fått vara vilken musikartist jag ville för en dag så hade inte valet alls varit särskilt svårt.
Nu klackarna i taket! Ohh yes!!


lördag 10 augusti 2013

Ändra lite här och fixa lite där och så är fröken jättenöjd!

Förr eller senare är vi ju där, fortare än man hinner säga ordet höst. Men jag undrar om man inte redan nu kan ana att något är på gång i luften. Jag tycker mig ha känt de senaste dagarna den lite klarare och svalare luften. I alla fall så har jag mina känningar om höstens antågande och det inspirerar mig här hemma till att välkomna den årstiden. Det gör jag med att byta ut alla textilier. De vita somriga tygerna byts ut mot lite tjockare tyg och lite mörkare färger, samma procedur varje år. Ljus och lyktor tänds både inom och utomhus när mörkret faller, sedan kan jag sitta där i timmar och bara vara. Jag har lyckats efter mödosamt arbete att hitta belysning till balkongen. Det är inte så enkelt som det låter. Men istället för el så har jag ordnat så att det lyser med hjälp av batterier. Elektriska kyssar känns inte som något jag vill ge mig hän åt hehe. Men oj vad fint det blev när skymningen kom igår kväll och jag tände upp belysningen på balkongen.

Snart, snart, alldeles dags att skola in lilla grynet på dagis. Nu dags att åla sig ur nattlinnet och in till duschen och sen off we go, mot en helt ny dag!

onsdag 7 augusti 2013

Det årliga bananflugekriget

Jag har överlevt gårdagskvällens åskoväder som (snopet?) uteblev. Antingen har jag läst vädret med ändan eller också har personalen på SMHI ( ja jag vet att det står för, Sveriges meteorologiska hydrologiska institut, har jag kunnat lääänge) varit på kanelen. Jag vill tacka det där extrema åskovädret som tog sin framfart förbi och över någon annans hus i stället och lät mitt stå kvar prydligt uppställt på sin plats. Hoppas innerligt att jag slipper se dig mer för den här sommaren, tack på förhand.

Men nu till något helt annat. Ingen tycks egentligen veta vart exakt de kommer ifrån, men kommer gör de. Med besked. Varje år får jag påhälsning utav bananflugorna. Vem som har glömt att ta vara på sin frukt här hemma låter jag vara osagt. Men när den första lilla äckliga bananflugan hittat hit så är det nästintill kört att bli av med den och resten av alla 350.000 flugor som hittat hit. Just nu pågår ett storskaligt krig innanför mina väggar. Det är David mot Goliat. Och det är inte jag som är Goliat här. I min vapenarsenal har jag använt mig utav diverse kemikalier med sprayfunktion, elektriskt racket, luftpistol, granater och dammsugartricket. För varje torterad bananfluga kommer det fram trettio nya och så håller det på.

Nu skiter jag i det här för ikväll.


tisdag 6 augusti 2013

I väntan på regnet.. och åskan

Jaha, mer regn och mer åska på ingående enligt väderrapporterna. Stress för mig som är åskrädd. Att alltid hålla koll på dem där orosmolnen på himlen som tornar upp sig och blir alltmer hotfulla ju större och mörkare de blir. Det är ingen fara förstår du Nikks, säger människor runt omkring mig. I stan är man trygg. Det hjälper inte mig för fem öre som drabbas av ren o skär panik bara jag stavar till ordet åska. Inte heller hjälper prat om statistik och hur liten risken är att bli träffad av blixten eller prat om hur åskoväder uppstår i ett hjälpsamt syfte att få mig lugn och sansad. Faktum är att jag vill inte vara lugn och sansad. För mig sitter det där djupt rotat, den där rädslan och paniken som infinner sig direkt vid första mullret. Man kan ju då undra vad som hjälper en människa som är neurotisk? Är svaret på det att omge sig med människor som är lika nervösa som sig själv? Ibland undrar jag, för det händer att jag blir arg när andra människor är just den där lugna filbunken i alla sorters väder.